Hela Detaljplanen

Planförslaget innebär att en tillbyggnad av befintlig skola och förskola möjliggörs inom området. Planförslaget har utformats med hänsyn till skolbyggnadens kulturmiljövärden.

Skolbyggnaden är kulturhistoriskt värdefull och får inte rivas. Detaljplanen innehåller även varsamhetsbestämmelser om hur byggnaden får ändras för att säkerställa att byggnadens värden bevaras. Det finns även utformningsbestämmelser som reglerar utformningen av nya byggnader i anslutning till skolbyggnaden.

Parkering samt hämta- lämnazon till skolan och förskolan, är tänkt att samnyttjas med parkering till sporthallen inom fastigheten Häggesta 1:106.

Det utbyggnadsförslag som illustreras i planhandlingarna visar hur området kan kompletteras med bebyggelse. Kommunens intention i dagsläget är att bygga en skola för 150 elever i årskurserna F-6, samt 72 förskolebarn. Ytterligare byggrätt möjliggörs i delar av planområdet för att ge framtida flexibilitet, vilket innebär att endast en del av byggrätten utnyttjas. Framförallt syftar detta till att möjliggöra mindre komplementbyggnader som förråd och bodar inom området.

Skol- och förskolegård utformas för att innehålla tillräckligt stor friyta som skapar förutsättningar för en varierad gård med befintlig vegetation och topografi. Inom skolgårdens norra/nordöstra delar som är flackare, föreslås en större andel hårdgjordyta med närlek. I söder finns en sluttning med uppvuxna barrträd som möjliggör naturlek.

En tillgänglig väg till isrinken från skolan och idrottshallen möjliggörs inom skolgården. Vägen kopplar ihop området och tillgängliggör de olika funktionerna inom området.

Detaljplanen är förenlig med översiktsplanen Östersund 2040.

Genomförandetid

Genomförandetiden är 5 år (60 månader) från den dag planen vunnit laga kraft. Ändring av detaljplanen får ske under genomförandetiden för att införa fastighetsindelningsbestämmelser.

Kvartersmark

Kvartersmark är mark som enligt detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde utan främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter, tillexempel skola och förskola. I denna detaljplan finns kvartersmark för skola, besöksanläggning och centrumändamål samt teknisk anläggning.

Planområdet planläggs för skola, centrumändamål och besöksanläggning. Avsikten är att möjliggöra nuvarande användning samt fler användningar som bedöms lämpliga inom området, med syftet att skapa en flexibilitet om behov eller förutsättningar ändras i framtiden. I söder planläggs ett mindre område som teknisk anläggning för att möjliggöra nuvarande användning som yta för sopsortering.

Utemiljö

I samband med ett genomförande av tillbyggnaden på skol- och förskolan ska även skol- och förskolegården rustas upp och ytorna i området anpassas för att lösa de behov som verksamheten inom området kräver. Vid isrinken möjliggörs ett förråd och en tillgänglighetsanpassad slinga skapas från idrottshallen och skolan mot isrinken.

Friyta

Vid skolor och förskolor ska det finnas tillräcklig stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Östersunds kommun har antagit ett funktionsprogram för utemiljö förskolan, grundsärskola och grundskola. Där anges att:

Friyta
• I plan- och bygglagen, PBL (2010:900), kallas utemiljöer vid skolor och förskolor för friytor.
• Begreppet avser de ytor som barnen har tillgång till för lek och rörelse vid utevistelse.
• Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan för lek.
• Bedömningen av tillräckligt stor friyta bör ta hänsyn till både friytan per barn/elev och till den totala storleken på friytan.
• För förskolan gäller 40 m2 friyta per barn För grundskolan gäller 30 m2 friyta per elev.
• Den totala storleken på friytan bör alltid överstiga 3 000 m2.

Inom planområdet finns tillräckligt stor yta för att möjliggöra en friyta som tillgodoser detta, både inom både förskolegården och skolgården. Det finns även möjlighet att utöka friytan i framtiden. Hela friytan ska vara möjlig för barnen att använda under en vanlig skoldag. Dolda lägen och långa avstånd som försvårar översikt, kan leda till att vistelse på delar av friytan endast får nyttjas när personal är närvarande, vilket innebär att dessa delar inte kan räknas in som friyta. Detta bör beaktas vid projektering och genomförande av detaljplanen. En trygg överblickbar utemiljö är viktig, men det bör vägas mot att det finns lekvärden av att delar av gården, särskilt för skolgården, kan få vara mer spännande och vild. Andra typer av lek samt pedagogisk verksamhet kan ta plats i dessa delar.

Delar av planområdet planläggs med bestämmelsen ej parkering för att säkerställa att det finns ytor som är lämpade som skolgård. för övriga delar i området ska friyta prioriteras framför parkering. Bestämmelser om BYA, hur många kvadratmeter som får bebyggas, begränsar också hur mycket yta som bebyggelse får uppta i området. Detta säkerställer att det inom området finns en tillräckligt stor och lämpligt placerad friyta för skolan och förskolans behov.

Skolgården

Skolgården delas upp i en norr- och södersida av skolbyggnaden. Den norra sidan avgränsas av Husevägen. Marken här är flack och relativt skuggad. Bussen stannar här och barnen rör sig från bussfickan genom gården mot skolans huvudingång som föreslås vara på den södra sidan av skolbyggnaden.

Den södra sidan av skolgården omges av skolbyggnaden i norr, förskolebyggnaden i öster och idrottshallen i väster. Idag är denna del av gården öppen och solexponerad. Gården är i den södra delen till stora delar flack och består av uppfyllda ytor. Längst i söder sluttar den dock ner mot Gustav Rydstedts väg. Sluttningen bidrar till en varierad topografi och möjliggör rörelse och aktiviteter som pulkaåkning. För att alla delar av skolgården ska kunna nås, samt isrinken i söder, föreslås att en tillgänglig väg dimensionerad för att kunna snöröjas tillskapas inom gården. Vid ett genomförande kommer gården att behöva passeras för att nå huvudentré för både skola och förskola. Funktioner och flöden bör beaktas vid fortsatt projektering så att gården blir trygg och tillgänglig. Nära skolbyggnaden finns en större andel hårdgjorda ytor, vilket möjliggör en viss typ av lek. Olika rumsligheter inom gården kan skapas genom att gården tillförs vegetation, olika typer av element som möjliggör aktiv lek och sociala ytor. Den trädklädda sluttningen möjliggör vildare lek och fantasilek. Naturliga miljöer och material uppmuntrar till en mer varierad lek som gynnar kreativitet och fantasi likväl som olika typer av rörelse under dagen.

Förskolegården

I den östra delen av gården ligger förskolegården. Den södra flackare delen, närmast byggnaden lämpar sig väl för trygg närlek och passar särskilt bra för de yngre barnen på förskolan att vistas på. Även förskolegården omfattar en del av sluttningen och träden i söder. Det är viktigt att även denna del av förskolegården blir tillgänglig genom att tillgänglig väg/stig planeras för att kunna snöröjas och en rullstol kunna nyttja den.

Mikroklimat

Delar av skol- och förskolegården är idag öppen och exponerad för sol. Barn behöver utemiljöer som har ett bra mikroklimat, vilket innebär goda sol- och skuggförhållanden, god luft- och ljudkvalitet. Utemiljön ska erbjuda både sol och skugga. Inom planområdet finns ett behov av att genomföra åtgärder som säkerställer att tillräcklig skugga på de viktigaste platserna inom skol- och förskolegården kan skapas. Exempel på särskilt viktiga platser är vid lekzoner och lekinstallationer samt vistelsezonerna intill byggnaderna. Skuggan kan med fördel vara från vegetation, där det är möjligt, bland annat för vegetationens kylande effekt. Man får dock tänka på att planera för tillfälliga solskydd medan vegetationen växer till om man planerar för sådan skugga.

Rörelseyta och solljus är två faktorer som kan kopplas till hälsorisker på lång sikt och därför är solskydd högt prioriterat. Skydd mot UV-strålning ska i första hand säkerställas genom vegetation i form av träd och buskar. Solen är som starkast mellan kl.11-15 och det är dessa tider då skuggan behövs som allra mest. Övriga solskydd kan vara punktvis skugga från exempelvis byggnader, pergolor och staket. Dessa inslag är också av vikt, men bör inte ersätta den skugga som ges från buskar och träd. Gårdens fysiska utformning behöver leva upp till behovet av skugga, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, och verksamhetens rutiner för att undvika UV-strålning bör ses som ett komplement till utformningen. En genomtänkt utformning av skolgården bedöms kunna hantera detta och skapa skugga och lä.

Vegetation

Befintlig vegetation inom kvartersmarken i form av skogsområdet i söder, samt spridda träd och buskar, är en kvalitet som i så stor utsträckning som möjligt ska tillvaratas i utemiljön. Att bevara den befintliga vegetationen är viktigt för upplevelsen av området, där till exempel stora träd är viktiga, samt för såväl rumsindelning och upplevelsen av skalan på de nya byggnaderna. Det ger också möjlighet till lövskugga och andra ekosystemtjänster.

Den trädbevuxna sluttningen i söder planläggs som kvartersmark i enlighet med gällande plan. Intentionen är att denna del ska ingå i skol- och förskolegården och att den befintliga karaktären av skogsmark bevaras. De uppvuxna träden bidrar med vegetation som tål ett större slitage från lek. Användningen som utemiljö för skola innebär dock en risk för ökat slitage på markvegetationen som idag är kvävegynnad. Ett ökat slitage bedöms inte medföra någon påverkan på eventuella naturvärden. Se vidare under avsnitt konsekvenser och rubrikerna Natur och Ekosystemtjänster.

Det är viktigt att ta stor hänsyn till befintlig vegetation som avses sparas under byggskedet. Träd och buskar som planteras på skolgården ska bestå av härdiga arter som är robusta mot det fysiska slitage som uppstår vid lekytor. Vid nyplantering av träd bör de vara av lite grövre stamomkrets och inte för små för att undvika att knäckas vid lek och underlätta en snabbare etablering.

Terränganpassning

Höga stödmurar ska särskilt undvikas. Slänter, sittgradänger och trappor kan användas för att ta upp höjdskillnader. Där det inte är möjligt eller bedöms mer lämpligt med hänsyn till kvaliteter i utemiljön och anpassning till landskapsbilden kan lägre stödmurar användas och i sista hand kan höjdskillnader trappas stegvis med hjälp av stödmurar. Stödmurarna ska då placeras på tillräckligt avstånd från varandra för att upplevas som en stegvis höjdskillnad och inte ses som en sammanhängande stödmur.

Byggnader

Utformning tillbyggnad

Detaljplanen möjliggör tillbyggnad vid entrén på skolbyggnadens norra fasad samt att skolbyggnaden och förskolebyggnaden byggs ihop.

Med anledning av skolbyggnadens kulturhistoriska värden regleras att byggnaden inte får förvanskas. Skolbyggnaden får inte heller rivas och det finns en bestämmelse som reglerar detta. Utformningsbestämmelser reglerar att tillbyggnad ska samspelar med den äldre skolbyggnaden. Plankartan reglerar att tillbyggnaden ska ske ske söder om skolbyggnaden och att endast mindre tillägg tillåts på den norra sidan för att skydda kulturmiljövärdet. Bestämmelser om höjd på tillkommande bebyggelse reglerar att tillbyggnaden, särskilt delar närmast befintlig skolbyggnad, ska underordna sig den äldre skolbyggnaden i tegel. Framförallt har upplevelsen av byggnaden från Husevägen bedömts som särskilt viktig. Läs vidare om skolbyggnadens kulturmiljövärde under rubriken Kulturmiljö.

Förslag till skyddsbestämmelser på skolbyggnaden:

r₁ - Byggnaden får inte rivas

q1 - Byggnadens exteriör får inte förvanskas. Beakta särskilt: originaluttryck och originaldetaljer till exempel tegelfasad, fasaddetaljer, fönstersättning och fönsterindelning. Tillbyggnad och ändring av byggnaden ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Byggnaden ska underhållas så att de särskilda värdena bevaras.

Tillåten nockhöjd i den del av planområdet där förskolebyggnaden är placerad ger möjlighet att bygga på en våning på befintlig byggnad.

Huvudentrén flyttas till skolgårdens södra del, och tillbyggnaden stänger till området mot Husevägen. Detta kan ge en barriäreffekt och bidra till upplevelsen att byggnaden blir storskalig. Förskolebyggnadens östra långsida föreslås innehålla lastintag och personalingångar. En genomtänkt gestaltning behövs för att bidra till en trivsam miljö och upplevelse av trygghet, detta kan exempelvis vara god belysning.

Mindre byggnader, komplementbyggnader och skärmtak

I en zon närmast skolbyggnaden, i de delar detaljplanen inte möjliggör tillbyggnad av skolbyggnaden, finns bestämmelser om att marken inte får förses med byggnad förutom mindre skärmtak med genomsiktliga väggar för att säkerställa att platsen blir överblickbar. Det gäller område mellan skolbyggnaden och Husevägen samt sydöst om skolbyggnaden. Inom dessa områden kan till exempel mindre skärmtak för cykelparkeringar uppföras.

Ytterligare byggrätt för mindre byggnader och komplementbyggnader möjliggörs inom planområdet i delar som inte bedömts påverka siktlinjer från Husevägen och därmed inte påverka upplevelsen av byggnaden och kulturmiljövärdet negativt. Syftet är att det ska finnas viss flexibilitet inom planområdet och möjliggöra anpassningar vid förändrade behov för verksamheten och framtida möjlig användning. Det finns inga bestämmelser i detaljplanen som reglerar placering av dessa mindre byggnader, förutom avgränsning med egenskapsgränsgräns, samt den prickade mark som finns längs planområdesgränsen och utgör en buffertzon där inga byggnader får placeras. Det innebär att det finns många olika sätt att placera nya mindre byggnader inom området. I illustrationskartan redovisas en separat Illustrationskarta maxutbyggnad, som schematiskt visar hur stor yta byggnader kan ta i anspråk om all byggrätt som detaljplanen möjliggör används.

Idrottshallen, Häggenås 1:106

Inom fastigheten föreslås inga förändringar i bebyggelsen. Byggrätten begränsas för att motsvara den byggnad som finns på platsen idag samt möjliggöra mindre tillbyggnader och komplementbyggnader.

Parkering, varumottag och utfarter

Avsikten är att skolan förskolan och idrottshallens verksamheter ska samnyttja den befintliga parkeringen vid idrottshallen inom fastigheten Häggesta 1:106, i den västra delen av planområdet. Den befintliga parkeringen behöver anpassas för att även rymma en hämta- och lämnazon. Genom att samordna parkeringen kan idag redan hårdgjord yta nyttjas och tillkommande asfaltsytor begränsas i området. Idrottsplatsens och skolans parkeringsbehov ligger huvudsakligen vid olika tider på dygnet, och idrottsplatsen bedöms därför till stor del kunna samnyttja skolans parkering. Även bilfri gångväg från skolans huvudentré till idrottshallen kan skapas genom denna lösning.

Parkeringsbehovet för skolan och förskolan tillgodoses inom kvartersmarken med plats för cirka 36 parkeringsplatser inklusive 8 parkeringsfickor inom hämta- och lämna zonen. Infart sker från Gustav Rydstedts väg i väster med utfart mot Husevägen i norr. Det kan också ordnas 10 parkeringar närmare idrottshallen.

Tillgänglig parkeringsplats för rörelsehindrade ska ordnas inom 25 meter från entré till skola och idrottshall. Möjlighet att ordna tillgänglig parkering med körbar väg för bil finns inom kvartersmarken.

Ett mindre antal parkeringar för nyttotrafik till skolan, som till exempel hantverkare och städpersonal, kan ordnas i anslutning till förskolebyggnadens lastzon i öster.

Cykelparkeringar föreslås i skolgårdens nordvästra del.

Avsikten är att biltrafik, varutransporter, cykel- och gångtrafiken ska separeras och korsande flöden i möjligaste mån undvikas. Infart för lastzon ska ske i öster och här föreslås inga entréer för skol- och förskolebarnen samt inga platser för hämta- lämna. Rörelserna till och från skolan ska istället ske via det stråk för gående och cyklister som har infart från Husevägen eller från parkeringen med infart från Gustav Rydstedts väg samt hämta-lämnazonen, där längsgående parkeringsfickor möjliggör att barnen kan kliva ur bilarna utan att behöva korsa parkeringsytan först.

Det finns möjlighet att ordna skärmtak och cykelförråd inom kvartersmarken, dessa bör utföras väderskyddade och med plats för lådcyklar.

I delar av kvartersmarken begränsas möjligheten att anordna bilparkering för att säkerställa att ytan kan nyttjas för skolgård. Det säkerställer också att parkering inte anordnas i direkt anslutning till den äldre skolbyggnaden som bedömts ha ett högt kulturvärde, särskilt viktig att bevara är upplevelsen av byggnaden från Husevägen . Läs visare under rubriken Kulturmiljö.

Vägar inom kvartersmarken ska dimensioneras för att möjliggöra maskinell snöröjning och framkomlighet för fordon, samt fungera som insatsväg för räddningstjänsten.

Avfallshantering

Avfallshämtning, varumottag och lastzon för skolbyggnaden och förskolebyggnaden kan ordnas med separat in- och utfart från Husevägen i östra delen av planområdet . Avsikten med detta är att nyttotrafiken till skolan ska separeras från gång- och cykelvägar och andra utemiljöer där det vistas barn. En vändmöjlighet för sopbil motsvarande kraven i kommunens tekniska handbok ska ordnas i anslutning till servicevägens slut. Transportväg ska utformas efter kraven i kommunens tekniska handbok. Åtkomst för avfallshantering och varutransporter till idrottshallen möjliggörs via infart från Gustaf Rydstedtsväg.

Angöring för leveranser och avfallshämtning anläggs för att upphämtning av avfall ska klaras inom 10 meter från uppställningsplats för avfall.

Väg för hämtning av avfall ska vara dimensionerad och i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Det innebär bland annat att transportväg ska vara tillräckligt bred och ha tillräckligt fri höjd längs hela sträckan för hämtningsfordonen. Träd och annan växtlighet får inte inkräkta på den fria höjden. Vägens lutning får inte medföra risker för hämtningspersonalen eller andra personer som vistas i området. Det ska finnas tillräcklig plats för att vända. Backning ska undvikas.

För en förskola med kapacitet för 72 barn beräknas behovet av avfallsutrymme som 23 kvadratmeter (5,4 x 4 meter) om kärlen placeras med kortsidan mot väggen. Om långsidan på kärlen placeras mot väggen behövs ett större mer långsmalt utrymme. Till det rekommenderas också att avfallsutrymmet har utrymme för en vägg på cirka 60 centimeters bredd, med plats minst 1 meter bakom för förvaring av hyllsystem för farligt avfall.

För en skola med kapacitet för 150 barn beräknas behovet av avfallsutrymme som 23 kvadratmeter (5,6 x 4 meter) om kärlen placeras med kortsidan mot väggen. Om långsidan på kärlen placeras mot väggen behövs ett större mer långsmalt utrymme. Till det rekommenderas också att avfallsutrymmet har utrymme för en vägg på cirka 60 centimeters bredd, med plats minst 1 meter bakom för förvaring av hyllsystem för farligt avfall.

Generella riktlinjer avfallshantering vid skolor:

• Avskilt från barnens vistelseområde.

• Möjlighet till genomfart, ej behov av backning.

• Tömning från marknivå.

• Matavfall förvaras med fördel i tempererat rum för att förhindra fastfrysning och dålig lukt.

• Tillräckligt stort utrymme för att klara av fullständig sortering.

Räddningstjänst

Brandvatten

Enligt räddningstjänstens riktlinjer ska brandpost med tillräcklig kapacitet finnas inom 125 meter från skolbyggnad. Idag finns det två brandposter inom detta avstånd i planområdets nordöstra delar, nära planområdesgränsen. En invid Husevägen och en i anslutning till förskolebyggnaden. Kapaciteten för brandvatten är begränsad och åtgärder för att öka kapaciteten behövs göras för att uppnå kapacitet som behövs vid en skola/förskola.

Utrymning och uppställningsplats

Uppställningsplats för räddningstjänstens fordon kan ordnas inom 50 meter från byggnadens angreppspunkt för både skolan, förskolan och idrottshallen enligt det förslag till utbyggnad av området som redovisas i illustrationsplanen. Om byggnader placeras i ett annat läge än det som illustreras i detaljplanen bedöms det fortfarande finnas goda förutsättningar att ordna uppställningsplatser inom området.