För området gäller Förslag till byggnadsplan för Häggenås samhälle (Häggesta 1:59 m fl), laga kraft 22 februari 1979. Detaljplanen medger allmänt ändamål med byggnader i en till två våningar. Byggrättens utbredning på mark är begränsad till befintliga byggnader.
Miljö- och samhällsnämnden beslutade den 26 oktober 2022, § 234, att planläggning för skola och förskola inom del av Häggesta 1:59 m fl får påbörjas.
Planområdet omfattas av översiktsplan Östersund 2040, antagen 20 mars 2014 och reviderad 20 juni 2022. I översiktsplanen finns ett antal ställningstaganden som berör planen.
Översiktsplanen Östersund 2040 pekar ut Häggenås som en av kommunens tätorter som är viktig att förstärka och utveckla. En utbyggnad av befintlig skola och förskola på platsen bidrar till tätortens utveckling genom att tillhandahålla kommunal service och bedöms förenlig med Översiktsplanen Östersund 2040.
För kommunen som helhet anges ett antal ställningstaganden i översiktsplanen som är särskilt relevanta i förhållande till detaljplanens syfte.
Kommunen strävar efter en förskole- och skolverksamhet som är nära bostaden, grönområde, samt med god tillgång till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. I översiktsplanen finns också ett ytterligare antal ställningstaganden som ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med detaljplanen och skolans utformning. Det handlar till exempel om att utforma skolan för en framtida flexibilitet i åtanke, bilfria zoner, att utemiljön ska ge goda förutsättningar för motorisk och kognitiv utveckling samt att det pedagogiska perspektivet ska vara vägledande vid planering och utveckling av goda lär- och arbetsmiljöer.
Tillgången till gång- och cykelvägar i Häggenås som leder fram till skolan är idag begränsad. Utbyggnad av gång- och cykel i form av trottoarer kring skolan skulle förbättra situationen och skapa en struktur i Häggenås som möjliggör god tillgång till gång- och cykelvägar. Detaljplanen avgränsas till att reglera inom skolområdet och möjliggöra säkra gång och cykelvägar inom skolområdet. Detaljplanen möjliggör att gång- och cykel, samt busshållplats ryms inom planområdets norra del.
Barnkonventionen är sedan 2020 lag i Sverige. Konventionen innehåller två typer av konventioner, medborgerliga och politiska rättigheter.
De kan delas upp i:
Barnets bästa
Barnets rätt att komma till tal
Plan och bygglagen uppfyller till stor del den typen av konventioner som rör barnets bästa. För att möjliggöra barnets rätt att komma till tal genomfördes tidigt i planprocessen en riktad dialog i form av ett dialogmöte/promenad med barn från Häggenås skola samt förskola. Syftet med dialogmötet var att redan tidigt i processen fånga upp tankar och synpunkter från barnen på Häggenås skola samt förskola. Avsikten var att få med barnens perspektiv och barnperspektivet i processen. Se vidare i bilaga, Dialogmöte barn på Häggenås skola och förskola.
Ett riksintresse är ett geografiskt område som har pekats ut för att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Ett område kan vara av riksintresse för att det är viktigt att bevara, exploatera eller för att det är viktigt att en viss verksamhet ska kunna fortsätta bedrivas.
Planområdet ligger cirka 200 meter norr om väg E45 som är av riksintresse. Vägens betydelse ligger i funktionen som bra transportled mellan regioner, god tillgänglighet längs med vägen, över vägen samt trafiksäkerhet. E 45 är också av särskild internationell betydelse. Den ingår i det av EU utpekade TEN-T (Trans European Transport network) samt i det nationella stamvägnätet.
Planområdet ligger inom riksintresset för totalförsvar påverkansområde för väderradar.
Miljökvalitetsnormer är bestämmelser om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt och regleras i miljöbalken. Normerna beslutas för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Vid planläggning och i andra ärenden enligt plan- och bygglagen ska miljökvalitetsnormerna följas.
De ämnen i utomhusluft som regleras genom miljökvalitetsnormer är halter av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Normerna är gränsvärdesnormer som ska följas vid planläggning. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas ska åtgärdsprogram upprättas.
I centrala Östersund har gränsvärdena för partiklar överskridits under två år i rad vid mätningar i gatumiljö. Kommunen har upprättat ett åtgärdsprogram med insatser för att komma till rätta med problemen, men åtgärdsprogrammet förväntas inte leda till att gränsvärdena klaras. Problemen med höga partikelhalter beror framförallt på trafiken. Eftersom partiklarna i stor utsträckning bildas vid slitage av vägbanan och inte vid förbränning, så kommer den pågående övergången till elbilar och renare bränslen inte kunna lösa våra problem med luftkvaliteten.
I planområdets närhet finns ingen känd problematik med dålig luftkvalitet och inga riskområden för försämrad luftkvalitet som till exempel slutna gaturum.
Planområdet är beläget inom grundvattenförekomsten Häggenås, vilket även är slutgiltig recipient för områdets dagvatten. Ytavrinningen sker via ytliga avrinningsvägar och diken innan dagvattnet infiltrerar i marken till grundvattenförekomsten Häggenås. Häggenås grundvattentäkt är cirka 200 hektar stort enligt VISS (Vatteninformationssytem Sverige).
Häggenås grundvattenförekomst har en miljökvalitetsnorm med kvalitetskravet ”kemisk grundvattenstatus”. Befintlig kemisk grundvattenstatus bedöms till god. Recipienten har även kvalitetskravet ”kvantitativ status” vilket bedöms idag till god.
Vattenskyddsområdet är till för att skydda dricksvattentäkten och är uppdelat på primär och sekundär skyddszon. De olika skyddszonerna har olika utgångspunkter och föreskrifter. Den primära skyddszonen ska skapa rådrum i händelse av akut förorening medan den sekundära är till för att bibehålla en hög yt- och grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten.
Planområdet ligger inom primär zon för Häggenås vattenskyddsområde. Ett nytt vattenverk på en annan plats har byggts och det nuvarande vattenverket är tänkt att avvecklas. Detaljplanen planeras att antas först efter att det befintliga vattenverket avvecklats. Planområdet kommer att efter förslag övergå till att vara sekundär skyddszon efter att hela processen slutförts, tidplan för detta går dock ej att fastställa i nuläget.
Planområdet ligger i utkanten av Häggenås tätort och angränsar till lägre bostadsbebyggelse, främst öster och norr om planområdet, med villaträdgårdar och innergårdar som består av en stor andel grönyta. Väster om planområdet, på andra sidan Gustav Rydstedts väg och Husevägen, finns jordbruksmark som är en del av ett område med stora jordbruksblock. Vegetationen inom nuvarande skolgård utgörs av skolgårdens gräsmatta, träd och mindre planteringar.
I slänten söder om skolgården finns ett antal större tallar som bedöms ha visst naturvärde och utgöra en tillgång inom skolgården. Träden här bidrar med värdefull uppvuxen vegetation som kan bidra med värden för lek och rekreation, samt andra viktiga kvaliteter för ytor där barn vistas som vandrande skugga. Ingen ny bebyggelse föreslås i denna del av området, förutom möjlighet att uppföra mindre komplementbyggnader. Markskiktet består här av högörter som mjölkört, nässlor och tistlar samt en del trädgårdsbuskar. Områdets artsammansättning tyder på en hög kvävebelastning, vilket inte är kopplat till miljöer med höga naturvärden i denna typ av miljö. Det är inte miljöer det råder brist på idag, istället är det ofta kvävefattiga ytor som utsätts för störningar genom hävd, skötsel och slitage som kopplas till högre naturvärden, miljöer som försvunnit i Sverige i takt med jordbrukets nedgång. Naturvärden hos markvegetationen i denna del av området kan istället gynnas av skötsel/hävd om området används som del av skolområde. Träden bedöms ej påverkas negativt av slitage från att användas som skolgård då de är grova och inte riskeras att knäckas vid lek.
Utgörs av dagens skolgård och förskolegård samt idrottshall. Norr om skolbyggnaden finns några lägre träd, buskar och kort klippt gräsmatta. Söder om Skolbyggnaden finns en större öppen gräsyta som bland annat används som fotbollsplan. Väster om den öppna ytan finns en trädrad med ett antal yngre björkar som utgör en avgränsning mot sporthallen och skolgården. Vegetationen inom förskolegården består av kortklippta gräsmattor, lägre buskage av buskar och lägre träd, varav några nyplanterade fruktträd. De klippta gräsmattorna inom skolgården och förskolegården är inte av näringsfattig karaktär vilket gör att de inte misstänks inneha större naturvärden.
Mellan sporthallens parkering och gatorna Gustav Rydstedts väg samt Husevägen finns träd och buskar. I den norra delen av sporthallens parkering finns 5 björkar planterade i rad. Tre av de fem björkarna är under 20 centimeter i diameter. Trädraden bedöms därför inte omfattas av biotopskyddsbestämmelserna som syftar till att skydda främst vuxna träd som mäter minst 20 centimeter i diameter i brösthöjd eller har uppnått en ålder av 30 år. Bedömningen görs också av att allén inte bedöms ha ett kulturhistoriskt värde eller några särskilda naturvärden. Trädraden är placerad i anslutning till parkeringsytan och avskild från omkringliggande vägar utav annan vegetation i form av träd och buskar.
För att träden inte ska skadas i byggskedet ska stammarna skyddas mot mekaniska skador med hjälp av plank eller likvärdigt skyddsmaterial. Hänsyn ska också tas till trädets ”droppzon”. Droppzonen är den mark under trädkronan som nås av vattnet som droppar ner från denna. Inom ”droppzonen” som varierar med trädkronans storlek finns merparten av det rotsystem som trädet behöver för att överleva. För att skydda träden bör man undvika att gräva, att fylla med jordmassor eller kompaktera marken (till exempel av tunga maskiner) inom droppzonen.
Samhällsbyggnads bedömning är att det inte finns någon indikation på särskilda naturvärden i området som gör att en naturvärdesinventering behöver tas fram som underlag för detaljplanen.
Området sluttar generellt från norr/nordost mot söder/sydväst. En del av området är uppfylld, vilket medför att de norra delarna är flackare och ansluter mot gata och omgivande mark utan större höjdskillnader. Inom de södra delarna av området sluttar marken mer och utgörs av trädbevuxen sluttning. Utfyllnad under förskolebyggnaden skapar en större nivåskillnad i denna del som möjliggjort att den nyttjas som pulkabacke vintertid.
Planområdet sluttar åt söder vilket innebär att de delar av området där det inte finns skyddande byggnader eller större träd är solbelyst större delen av dagen.
Planområdet ligger inom zon för Häggenås grundvattentäkt. Dricksvattenproduktionen är en försörjande ekosystemtjänst. Innan flytt av vattenverket ligger skolan inom den primära zonen. Efter flytt av vattenverket som planeras under 2024 kommer skolan ligga inom den sekundära zonen.
Växtligheten inom området spelar en viktig roll för reglerande ekosystemtjänster som exempelvis att filtrera och absorbera luftburna föroreningar, ta upp koldioxid samt bidra till rening och viss fördröjning av dagvatten. Genomsläppliga ytor, exempelvis gräsytor, är särskilt viktiga för att kunna fördröja dagvatten vid kraftiga regn och därmed förhindra översvämning av fastigheter och anläggningar. Träd och buskar verkar temperaturreglerande och erbjuder skugga och visst vindskydd i närområdet. Växterna inom området förhindrar också erosion, lockar bin och andra pollinerande insekter och bidrar till fröspridning.
Växtligheten inom området bidrar även till stödjande ekosystemtjänster som till exempel bildande av ny jord, fotosyntes och syresättning av luft och bidrar till kretsloppet av vatten, kol och näringsämnen och främjar även den biologiska mångfalden.
Växtligheten bidrar också till ett antal kulturella ekosystemtjänster där forskning bland annat visar att grönska ökar upplevelsen av hälsa, välbefinnande och mental återhämtning. Detta är viktigt i skolmiljön där många barn spenderar stor del av sin tid.
En dagvattenutredning har tagits fram som underlag för planförslaget. Utgångsläget för dagvattenutredningen är att inom planområdet ska ett 10-årsregn fördröjas och dagvatten renas med målsättningen att klara Östersunds kommuns antagna riktvärden. Dagvattenutredningen ska också redovisa en skyfallsanalys med planerade skyfallsvägar genom planområdet. Vid flödesberäkningar har en klimatfaktor på 1,25 använts, för att skapa större marginal mot framtida klimatförändringar.
I möjligaste mån ska öppna/infiltrerbara dagvattenlösningar användas istället för slutna för att skapa bättre rening, ökad kapacitet, översvämningsutjämning och nyttjas som en resurs för en grönare stad. Med anledning att det finns en förskola inom området bör dock dagvattenhanteringen vara anpassad så att det inte finns risk för stående vatten djupare än 20 centimeter på områden där barn kommer vistas.
Utgångspunkten i förslag för dagvattenhantering är att nyttja områdets naturliga rinnstråk och lågpunkter för att skapa ytor för dagvattenfördröjning. Avsikten är att i första hand höja upp marken och anlägga mindre vallar istället för att schakta och göra ingrepp i marken. Befintlig vegetation bör om möjligt bevaras och nyttjas för att skapa vegetationsklädda torrdammar. Träden i området ska i möjligaste mån bevaras. Dessa ytor kommer endast att ha stående vatten vid större regn och majoriteten av tiden att vara torra.
Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter om markens förutsättningar efter genomförd geoteknisk undersökning som planeras till sommaren 2024. Området sluttar åt söder och det bedöms finnas goda förutsättningar att utforma utemiljön och tillkommande bebyggelse inom området så att instängda områden där vatten kan samlas vid skyfall undviks. Inom planområdet fanns ingen grundvattendata att tillgå vid utförande av dagvattenutredningen. I närmast borrad brunn närmast borrad brunn cirka 135 meter utanför området mättes grundvatten vid 7 meter under mark. Inom planområdet finns en stor andel icke hårdgjordyta som även efter ett genomförande av planförslaget kommer nyttjas som skolgård med en stor andel vegetation i form av gräs och inslag av träd och buskar.
Planområdet är beläget inom grundvattenförekomsten Häggenås vilket även är slutgiltig recipient för områdets dagvatten. Samtliga föroreningar minskar eller är oförändrade vid ett genomförande med de föreslagna dagvattenåtgärderna. Grundvattenförekomsten Häggenås är cirka 200 hektar stort och planområdet är 3 hektar stort. Det innebär utbredningsområdet är ca 3% av grundvattenförekomstens yta. Baserat på recipientens area samt att föroreningarna minskar eller behålls efter exploatering från planområdet bedöms recipientens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) inte påverkas.
Föreslagen dagvattenhantering innebär att takavvattningen från fastigheterna på planområdet föreslås att ledas till stenkista i likhet med nuvarande lösning. Vid parkeringen i väst intill idrottshallen föreslås att anlägga regnbäddar och makadamdiken för att hantera ytavrinningen. Tre torrdammar föreslås anläggas inom planområdet. En torrdamm sydväst om idrottsplatsen för att hantera dagvatten från de västra delarna av planområdet samt det befintliga diket som rinner längs med planområdets gräns i väster. Sydöst om förskolan föreslås att anlägga en torrdamm för att hantera ytavrinningen från infarten till förskolan. I anslutning till parkeringen söder om förskolan föreslås även en regnbädd tillföras. Den tredje torrdammen föreslås nedströms förskolan för att hantera dagvattnet från planområdets östra delar. Föreslagna åtgärder för dagvattenhantering och placering av dessa redovisas i kartan ovan, Förslag till åtgärder för dagvattenhantering (Sigma Civil, 2024).
Vid ett genomförande av planförslaget kommer de föreslagna dagvattenåtgärderna innebära minskad ytavrinning inom och även nedströms planområdet, samtidigt som rening av dagvattnet ökar. Regnbäddar och makadamdiken på parkeringar minskar flödet och ökar reningen. I nuläget går dagvattnet direkt till ett dike. All takavvattning ska efter ett genomförande med de föreslagna åtgärderna fördröjas och infiltreras i marken via stenkistor. Fördröjningen med hjälp av öppna lösningar som torrdammar, kommer bidra till ökad rening av dagvattnet samtidigt som de minskar ytavrinningen nedströms.
Den erforderliga fördröjningsvolymen för planområdet är 198m3. De föreslagna dagvattenåtgärderna ska kunna hantera fördröjning av dagvatten men även föroreningar i dagvattnet. Inför val av dagvattenåtgärder som föreslås i dagvattenutredningen (Sigma Civil, 2024) har beräkningar utförts för att säkerställa att man inom planområdet kan nå krav på fördröjningsvolymer samt reningskrav för dagvatten. För att hantera föroreningsbelastningen från planområdet och få samma eller lägre årlig föroreningsmängd som innan exploatering, behöver vissa av dagvattenlösningarna ha en större volym än den erforderliga fördröjningsvolymen. Den totala volym dagvatten som behöver fördröjas inom planområdet för att tillräcklig rening ska uppnås är 247m3. Utredningen pekar också på behovet av att tillföra organisk rening med till exempel regnbäddar eller utökning av makadamdiken i direkt anslutning till belastade ytor för att reningskraven ska kunna uppnås.
Vattensamlingen norr om idrottshallen överskrider ett vattendjup av 20 centimeter. Det rekommenderas att marklutningen i området anpassas så att skyfallsvattnet kan avledas. Detta ska utredas vidare i projektering och bygglovskedet.
Den föreslagna torrdammen sydväst om idrottsplan, som är en del i fördröjningen för planområdet, kan även användas som en skyfallsåtgärd. Torrdammen kan då med sin placering hantera bland annat skyfallsvatten från avrinningsområdet norr om planområdet.
Tre avrinningsområden belastar planområdet. Avrinningsområde 1 leds i dagsläget i befintligt dike längs med den västra sidan av planområdet till vägkorsningen nedströms planområdet. Avrinningsområden 2 och 3 på den östra sidan har en flödesriktning längs med planområdets gräns vidare till grusplan nedströms nästa fastighet.
Dike och torrdammar måste hållas rena från skräp och oönskad vegetation för att funktionen skall upprätthållas. Dräneringsledningar måste spolas rena och eventuella sandfång måste tömmas regelbundet. För regnbäddar krävs regelbunden bevattning när växtbädden etableras. Återkommande kontroll av hur växtligheten utvecklas kan sedan behövas under ett till två år. Det löpande underhållet innefattar ogräsrensning/växtskötsel samt inspektion och rensning av inlopp och bräddavlopp. Vid långvarig torka kan regnbädden behöva stödbevattnas. Stenkistans anslutningsbrunn med sandfång måste tömmas regelbundet.
Katastrofskydd är viktigt för att förhindra att till exempel kontaminerat släckvatten eller förorenade ämnen som spills ut når recipienten. En åtgärdsplan för olycka, eller brand med släckvatten eller spill som följd bör utformas så att föroreningar kan omhändertas. Exempel på metoder som kan tillämpas för att hantera kontaminerat släckvatten är att avstängningsanordningar placeras på dagvattennät eller tillhörande anordningar för dagvatten. Exempelvis kan utloppet från en tät fördröjande dagvattendamm stängas, så att kontaminerat vatten kan hållas kvar i dammen. På grund av att planområdet är inom en grundvattenförekomst så bör infiltration av släckvatten förhindras i möjligaste mån. Räddningstjänst bör ges möjlighet att vara med och utvärdera passande metoder för hantering av släckvatten. Inom planområdet bedöms det finnas goda möjligheter att ta hand om föroreningar i diken och dammar som vid olycka kan blockeras för att förhindra vidare spridning.
Innan byggstart ska kontakt tas med berörd VA-avdelning samt miljö & hälsa på Östersunds kommun för avstämning hur dagvattnet skall hanteras under entreprenaden. All erforderlig länshållning samt dränerande åtgärd ingår. Erforderlig länshållning ska fortgå genom hela entreprenaden och får ej avslutas innan samråd med beställaren och godkännande erhållits. Vid avledning av vatten ska åtgärder vidtas för effektiv avskiljning av sand, slam och eventuell olja innan vatten släpps från planområdet.
Det har tidigare funnits ett snickeri i den byggnad där förskolan finns idag. Snickeriet har enligt uppgift varit av mindre omfattning och ska enbart ha haft verksamhet inomhus. Ingen måleriverksamhet ska ha bedrivits och ingen förvaring ska ha skett utomhus. Samhällsbyggnad bedömer därför inte att snickeriet har medfört en sådan risk för föroreningar att det har föranlett ett behov av miljöteknisk markundersökning.
Söder om det aktuella området, invid korsningen mellan Strömsundsvägen och Gustaf Rydstedts väg, har det tidigare funnits en byggnad som syns på flygfoto från 1960 och 1975 och som samhällsbyggnad misstänker har varit en brandstation. Om det har funnits en brandstation på platsen bedömer Samhällsbyggnad att risken för föroreningar framförallt är lokal och kopplad till eventuellt spill. Planområdet är beläget högre än platsen där brandstationen eventuellt har varit lokaliserad och någon misstanke om föroreningstransport mot planområdet finns därför inte.
Närvaron av en eventuell brandstation medför dock även viss risk för PFAS-påverkan i närområdet, exempelvis i samband med övning. PFAS har påträffats i råvattnet i vattenverket i nivå med det kommande gränsvärdet för PFAS i dricksvatten, det vill säga kring 4 ng/l PFAS4. Det är framförallt PFAS-ämnena PFHxS och PFOS som har påträffats, vilket tyder på påverkan från historisk brandskumsanvändning. Kontakt har tagits med lokalboende och räddningstjänst för att undersöka om brandövningar har genomförts inne på planområdet, men ingen av de kontaktade känner till att några övningar ska ha genomförts. De uppmätta halterna i råvattnet är så pass låga att de antingen har orsakats av låga halter i jord inom planområdet eller härstammar från en källzon på längre avstånd från råvattenbrunnarna. Halterna i råvattnet har inte bedömts vara så höga att de tyder på en risk för närliggande PFAS-förorening i halter över SGI:s preliminära riktvärde för känslig markanvändning. Ingen miljöteknisk markundersökning har därmed bedömts vara nödvändig. Som en extra säkerhetsåtgärd ska dock eventuella överskottsmassor provtas för PFAS.
Vattenverket och råvattenbrunnarna kommer att flyttas innan 2026, när den nya gränsen på 4 ng/l PFAS4 börjar gälla. Inga detekterbara halter av PFAS har uppmätts i det råvatten som ska nyttjas efter flytten.
Avståndet från huvuddelen av skolgården och förskolegården till omkringliggande vägar gör att det finns goda förutsättningar för att uppnå en god ljudmiljö på skolgården, oberoende av hur byggnader kommer att placeras inom området och utan några särskilda åtgärder.
Bensinstationen i Häggenås ligger som närmst cirka 170 meter från skolbyggnaderna och som närmst cirka 100 meter från planområdet (där ishockeyrinken är belägen idag).
Närmsta väg som är rekommenderad led för farligt gods är E45, cirka 200 meter söder om planområdet.
Samhällsbyggnad bedömer att avståndet och utemiljöns utformning mellan bensinstationen samt E45 och planområdet inte innebär någon betydande risk för påverkan på planområdet.
Planområdet berörs inte av risk för översvämning på grund av höga flöden i sjöar eller vattendrag. Skyfallshantering inom området beskrivs under avsnittet Planeringsförutsättningar, Dagvatten.
Kompletteras till granskningsskedet.
Geoteknisk undersökning planeras till sommaren 2024.
Kompletteras till granskningsskedet.
Geoteknisk undersökning planeras till sommaren 2024.
Kompletteras till granskningsskedet.
Geoteknisk undersökning planeras till sommaren 2024.
Placering av befintliga byggnader inom området och den planerade tillbyggnaden på skolbyggnaden skapar goda förutsättningar för en väl solbelyst skolgård. Behov av solavskärmning behöver utredas i den vidare projekteringen och bör utformas som en integrerad del av utemiljön i övrigt. Särskilt viktigt är det att möjlighet till skugga och vandrande skugga skapas inom förskolegården.
Kompletteras till granskningsskedet.
Geoteknisk undersökning planeras till sommaren 2024.
När nya byggnader ska uppföras måste radon från marken beaktas, för att det inte ska leda till problem inomhus. Byggherren ansvarar för att byggnader uppförs så att gränsvärdet för radon inte överskrids. Planområdet ligger cirka 500 meter från område med alunskiffer i berggrunden som är utpekat som högriskområde för radon. Radon kommer att mätas som en del av den geotekniska undersökningen.
Kompletteras till granskningsskedet.
Geoteknisk undersökning planeras till sommaren 2024.
Skolbyggnaden för Häggenås skola är utpekad som särskilt värdefull, klass A, enligt kulturmiljöprogrammet etapp 2.
Det finns ett stort kontinuitetsvärde i att skolan ska kunna fortsätta användas som skola och viss påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden för att möjliggöra detta kan därför anses rimliga.
Häggenås skola uppfördes 1953 och har ett kontinuitetsvärde i området. Det är många medborgare som har en koppling hit. Skolbyggnaden berättar också genom sin planering om skolväsendets historia och hur undervisning skett vid olika tider. Skolbyggnaden är väl gestaltad och välbevarad med hög kvalité i utformning, utförande och material. Häggenåsskolan har stora arkitektoniska kvaliteter och miljömässiga värden för närområdet. Skolan har därmed ett särskilt byggnadshistoriskt värde. Skolbyggnaden bedöms vara särskilt kulturhistoriskt värdefull. Det finns ett stort kontinuitetsvärde att skolan kan fortsätta att användas som skola.
Många nya skolbyggnader i Sverige kom till under 1950-talet. Skolor från denna tid byggdes i två eller tre våningar med fasader av tegel. Salar för slöjd samt rum för skolsköterska och vaktmästare skulle finnas i en lägre del vid sidan av. Orsaken till alla dessa nya skolbyggnader var att det under 1950-talet genomfördes en landsomfattande reform som innebar att många små kommuner slogs ihop till större enheter.
Skolor från 1940- eller 1950-talet är ofta lätta att känna igen. De ser i princip likadana ut överallt i Sverige. Framför allt centralskolorna av gult eller rött tegel med förskjutna byggnadsvolymer blev väldigt vanliga. Många mindre skolor runt om på landsbygden lades ned vid den här tiden. Istället bussades eleverna till de större, centrala skolorna.
Folkskolorna var, vid sidan av sjukhusen och militärens kaserner, samhällets representationsbyggnader. Att kunna visa upp ett nytt, fint skolhus var en stolthet för alla samhällen, och invigningen av en ny skola var en fest- och flaggdag. Under folkhemstiden på 1940- och 50-talet kom skolan allt mer att ses som ett ideologiskt verktyg i demokratiseringen av samhället. En bred och allomfattande skola skulle lösa ekonomiska och sociala problem, och klasskillnader skulle utjämnas.
Det finns även kulturhistoriska kvalitéer interiört såsom kalkstensgolv, kalkstenstrappor, smidesräcken, dörromfattningar och dörrpartier i teak och fönsterbänkar i kalksten.
Inga kända fornlämningar finns inom eller i anslutning till planområdet.
Inom planområdet finns Häggenås skola, förskolan Skogsgläntan och Häggenås idrottshall, samt en isrink. Planområdet gränsar mot Husevägen, Gustaf Rydstedts väg och Häggenås Livs. Infarter finns från Gustav Rydstedts väg och Husevägen. Marken där befintliga byggnader och gårdar finns är delvis uppfylld och avdelar planområdet i en flackare del i norr och en sluttning i söder. I söder finns en isrink. I planområdets sydvästra del finns en återvinningsstation med åtkomst från Gustav Rydstedts väg.
Utemiljöerna inom planområdet används av skolbarnen och förskolebarnen dagtid. Se även Bilaga Dialogmöte med barnen på Häggenås skola och förskola för vidare läsning om utemiljöerna.
Häggenås skola har en skolgård som avgränsas av Husevägen i norr och fastigheten Häggesta 1:106 där idrottshall med parkering finns samt av en avgränsning med stängsel mot förskolegården och vid slänten i söder. Inom gården finns både hårdgjorda ytor nära skolbyggnaden som passar för vissa typer av lek och aktiviteter. Här finns även en basketkorg. Norr om skolbyggnaden finns det gräsmatta med buskar, träd och ett lusthus. Den södra sidan av skolbyggnaden domineras av en stor öppen gräsyta där en del består av en stor fotbollsplan. Det finns även ett bollplank samt en klätterställning. Skolgården har behov av att rustas upp och tillföras en större blandning av aktiviteter anpassat efter barn i olika åldrar.
Inom förskolegården finns förråd för lekutrustning, en lekbåt- och bil, en rutschkana, gungställning, lekhus samt möjlighet till sandlek och mindre klätterlek. Det finns mindre träd inom förskolegården och buskar. Det finns även en slinga för cykel.
Skolbyggnaden i tegel är uppförd 1953. I dagsläget inrymmer skolbyggnaden personalrum och fyra klassrum med grupprum på övervåningen. På entrévåningen finns fritidslokaler, pannrum och matsal med mottagningskök. I källarvåningen finns skolarkiv och förråd.
Förskola bedrivs i del av en tidigare verkstadsskola. Byggnaden har en våning och ett mindre souterrängplan. Verkstadsskolan uppfördes 1955 och har byggts till i två omgångar; 1971 och 1982. I dagsläget inrymmer byggnaden två förskoleavdelningar, serveringskök, träslöjdsal för skolan och två externa hyresgäster. I souterrängplanet finns driftutrymmen.
Söder om planområdet och Husevägen ligger lägre bostadsbebyggelse i ett våningsplan från 60-80 talet i radhus/kedjehus. Sydöst om planområdet finns även bostadsbebyggelse från slutet av 50-talet med villor i två plan. Öster om planområdet finns villor med varierande byggnadsår, från mitten av 30-talet fram till början av 80-talet. Även dessa har en låg skala, mellan 1-2 våningar.
Tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för människors delaktighet i samhället. En otillgänglig omgivning inskränker rörligheten och valfriheten, med negativ påverkan på hälsan som en konsekvens. Grupperna funktionshindrade och äldre har en särställning i detta avseende. Även barns möjlighet till ohämmad lek utan vuxnas översyn påverkas av tillgängligheten. Tillgänglighet till skolor och fritidsaktiviteter är viktiga för barns möjlighet att själva förflytta sig. Tillgänglighets- och användbarhetsperspektivet ska finnas med genom hela planprocessen och inte ses som ett särintresse.
Inom delar av planområdet finns betydande höjdskillnader, som innebär att utemiljön i området behöver utformas på ett genomtänkt sätt för att bli tillgänglig för alla.
Brister i nuvarande gång- och cykelvägnätet samt busshållplats beskrivs under avsnittet Planeringsförutsättningar, Trafik.
Sporthallen och skolområdet fyller i dagsläget en viktig social funktion i Häggenås. Isrinken, idrottshallen och fotbollsplanen samt andra lek och aktivitetsytor inom skolgården möjliggör både spontan och organiserad fysisk aktivitet. Dessa ytor fungerar som mötesplatser för i första hand barn och föräldrar som deltar i idrottsaktiviteter.
Det finns dock brister och utvecklingspotential i platsen och omgivningarna, som om de åtgärdas skulle kunna stärka områdets mötesplatskvaliteter ytterligare. Exempelvis är gång- och cykelvägnätet delvis bristfälligt utbyggt i omgivningen, se vidare under Planeringsförutsättningar, Trafik.
Det finns också en risk att området upplevs som ödsligt och otryggt under delar av dygnet.
Planområdet ligger inom Östersunds kommuns verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Befintliga anläggningar bedöms ha tillräcklig kapacitet för den utbyggnad som detaljplanen möjliggör.
Idag finns ingen möjlighet att ansluta mot fjärrvärmenätet.
Det finns god kapacitet i elnätet. Om behovet ökas och en ny transformatorstation behövs kan den uppgraderas till större på samma plats.
Planområdet avgränsas i väster och söder öster av Gustav Rydstedts väg, samt av Husevägen i norr. Gatorna i närområdet har en generell hastighetsbegränsning på 40 km/h men vid skola är hastighetsbegränsningen 30km/h.
Trafikflödena i området är relativt låga. I dagsläget är det lite trafik som kör längs Husevägen och Gustaf Rydstedts väg. Infart till skola och förskolan sker idag från Husevägen. Infart och utfart från idrottshallen sker längs Gustav Rydstedts väg och Husevägen.
I anslutning till Gustav Rydstedts väg finns yta som idag används för återvinningsstation.
Det finns inga gång- eller cykelvägar längs de gator som omger planområdet. Gång- och cykeltrafik sker längs gatorna i blandtrafik.
Busshållplats finns i direkt anslutning till skolområdet, längs med Husevägen. Hållplatsen är inte tillgänglighetsanpassad och säker övergång över Husevägen saknas.